Jag är...

... sugen på Krabbelurer

När vi närmade oss lunchen idag sa Linn

- Mamma det var så länge sen vi åt krabbelurer i skogen, det är så mysigt...

Ja, det känns som en hel evighet sen krabbelurer och skogspromenad var ett stående inslag i vår vardag och när Linn uttalade sin önskan slog det mig hur otroligt mycke jag saknar den där helt underbara tiden då Linn, Molly & jag skrotade omkring härhemma och tog dagen som den kom

Så många underbara skogspromenader som vi tre upplevde tillsammans i ur och skur

Det fanns inga dåliga väder, bara dåliga kläder som det så käckt heter

Idag var det dock inte riktigt läge för promenad och krabbelurätning i skogen

Fm´s besök på vårdcentralen med provtagning och sen ett snabbesök i stallet sög totalt musten ur Linn

Men krabbelurer går alldeles utmärkt att äta även inomhus så givetvis fixade jag iordning Krabbelurer till den lilla damen som åt så jag trodde att det skulle spruta ut krabbelurer ur öronen på henne

När krabbelurerna var uppätna strålade Linn som en sol och sa med bestämdhet

- När det blir vår ska jag äta krabbelurer hos Sessan i stallet

Klart att Linn ska få äta krabbelurer hos Sessan men då får vi nog ta med oss våtservetter, jag betvivlar att Sessan är lika villig som Molly med att hjälpa till med handtvätt...

Alla borde...

... en arbetskamrat som P

P är så gott som alltid på gott humör och har nära till ett leende tätt följt av ett skratt,

P är glad, trevlig, snäll men framför allt

otroligt engagerad och omtänksam både mot brukarna och oss arbetskamrater

P finns där och svarar både  på dumma frågor och hjälper till när det behövs utan att sucka

- ingenting är omöjligt, allt går att lösa på ett eller annat sätt

Kort sagt, P är en otroligt mysig arbetskamrat som starkt bidrar till att det känns kul att gå till jobbet även när det är lite motigt av en eller annan anledning...

... och nu kanske P tror att jag skriver det här bara för att hon var så himla go och kom med  varsin blomma till mig & Linn idag

Och visst är det så, eller rättare sagt

-  den för mig helt oväntade omtanken  var nog precis vad både Linn och jag behövde idag, det värmde gott i hjärtat och i bilen på vägen hem slog det mig att jag nog aldrig talat om för P hur mycke jag uppskattar att ha henne som arbetskamrat så jag bestämde mig helt enkelt för att ta tillfället i akt och skriva ett litet blogginlägg om det hela och samtidigt ge mig själv en spark i baken

- jag måste helt enkelt bli bättre på att tala om för folk att jag tycker om dom för hur gärna vi kvinnor än vill tro det så är inte våra medmänniskor tankeläsare...

Egentligen borde...

... jag sovit för länge sen

Jag ska jobba i morgon, visserligen bara 7:30 till 14:00 men ändock,

klockan kommer att ringa i morgonbitti och jag kommer med all säkerhet att gäspa käkarna ut led

Så istället för att ha häckat framför TVn hela kvällen borde jag ha nannat kudden för länge sen

Men att komma isäng i tid om kvällarna är liksom inte min melodi...

... men vad är då min melodi?

Tja jag vet inte men just nu stickar jag i värsta hårdrockstakten

Medans jag slötittade på Melodifestivalen passade jag på att färdigställa ett gäng mössor, dvs fäste en massa trista trådar och sydde ihop mössorna som legat färdigstickade ett bra tag nu

Jag tror att jag har betat av beställningslistan ganska så rejält nu

Det kändes lite svettigt ett tag när beställningarna droppade in poff poff

Garnlagret har minskat betydligt vilket var ett av mina mål när jag började sticka mössorna

Men jag kan i ärlighetens namn erkänna att jag aldrig kunnat tro att så många skulle tycka om mössorna

Just den lilla detaljen att folk har tyckt om dom och hivat in en beställning har varit en himla skön egoboost för min del

- precis vad jag behövde just nu när sjukdomsträsket så totalt har tagit sitt grepp om oss

I mörkret är alla små ljusglimtar viktiga...

Vi inledde lördagen...

...  lungt & stilla

Linn väckte oss vid halv nio tiden

- en helt okey tid att vakna till på, sover man längre försvinner dagen så snabbt

Linn började dessutom leka vid sin spis så vi kunde ligga kvar och morna oss lite

Ja vi blev t.o.m bjudna på frukost på sängen av den lilla damen

Fruksallad, sushi, pommes, korv och slutligen smörgås med omelett och sylt

Kanske inte vad jag själv valt till frukost men som tur är så är plast & trä varianten av dessa rätter lagom lättsmält och behöver bara kryddas med några

- Ååååå vad gott.... Ååååå så fint du har dukat....

När vi väl hittade upp i köket och det var dags för en sen frukost bestämdes vi oss för att baka lite scones

Linn ville gärna hjälpa till med den kladdiga degen

Efter frukosten var det planerat att Linn och jag skulle åka till stallet men när vi skulle göra oss iordning tyckte jag att Linn kändes lite varm och mycke riktigt hade hon feber

Inte speciellt mycke, "bara" 37.8 men ändock feber och det känns ju "sådär" med tanke på att det ändå är sjätte dagen med penicillin för hennes del

Milt uttryckt blev Linn galen när det gick upp för henne att hon inte skulle få åka med till stallet men...

... jag brukar verkligen inte nojja och vara överdrivet försiktig men efter måndagens pärs känns det som att en viss försiktighet är befogad och med feber i kroppen är det vettigaste att ta det lilla lunga hemma

Sessan tillbringade lördagsfm på samma sätt som oss

dvs hon tog det lilla lugna inne i ligghallen och såg ut att njuta av tillvaron 

Ta det lungt ska jag ochså göra nu,

jag ska sätta mig i soffan och joina Paul o Linn och se på

"Dumma mej"

- ännu en barnfilm *yippey*



Baka, baka...

... liten kaka

Bakning fungerar lite som terapi för min del

- ett bra sätt att skingra tankarna på

Och tankar har det funnits en hel del av de senaste dagarna så när jag bläddrade igenom Norrtelje Tidningen i morse och såg ett recept på en Citruskaka med maräng så var jag ju helt klart tvungen att testa receptet

Kakan var riktigt god och jag kommer helt klart att baka den igen.

då tänker jag nog testa att bre på ett lager lemoncurd eller kanske lite aprikosmarmelad på kakan innan jag brer över marängsmeten

- jag tror att den lilla detaljen skulle kunna bli pricken övet i:et

När jag ändå var i farten passade jag på att sätta en liten surdeg så i morgon blir det till att knåda deg så det står härliga till

 - det brukar vara ett effktivt sätt att rensa hjärnan...



Chokladbollsrullning

... och prat

I dag ville Linn baka chokladbollar och det var mycke viktigt att HelikopterBamse skulle vara med

HelikopterBamse fick Linn av läkaren i Helikoptern på väg in till Astrid Lindgrens

Jag hoppas att dom som sponsrar dessa Bamsar/nallar som barnen får när dom åker ambulans/helikopter  vet hur betydelsefulla dom är för barnen,

just då när Linn fick HelikopterBamse så brydde hon sig förmodligen inte så mycket om hans närvaro men så här dagarna efteråt har han varit en bra terapeut

Bamse var som sagt med när vi bakade

Linn frågade honom hur det var att åka helikopter, om han tyckte att det var spännande mm

Linns egna minnen från måndagskvällen är skrämmande nog väldigt få

Vi har pratat mycke om det som hände och det enda hon kommer ihåg var att det helt plötsligt var massa folk inne i vårt arbetsrum

Hon minns hur en man bar henne till helikoptern och att han frågade om det var kallt men att hon inte ville svara

Från helikopterfärden minns hon att hon fick HelikopterBamse,  att läkaren hade en ful hjälm på huvudet

och att det var väldigt trångt när dom skulle ta ut båren från helikoptern...

Jag måste nog ärligt erkänna att jag just då inte insåg hur sjuk Linn verkligen var i måndags och det kanske var lika bra det?

Det är egentligen först nu, efter att ha pratat om det med Linn och hur hon upplevde det hela

och  när jag har berättat om det för vänner, släktingar & grannar som omtänksamt undrat hur det är med Linn som poletten trillat ner hos mig och därmed kommer ju även krisreaktionen och slår till som en gummiklubba i skallen

Känner mig grymt trött idag, helt dränerad på energi och skulle helst av allt vilja sova, sova, sova

Men underbart nog vill Linn helt annorlunda

Linn vill gosa, hon har varit extremt kramig och gosig det senaste dygnet

Linn vill se film och det tillsammans med mamma

Linn vill baka och givetvis ska mamma vara nära nära

Linn vill...

... och mamma uppfyller hennes önskemål

Det räcker att se Linns leende för att tröttheten ( för en stund ) ska försvinna

Och skulle det vara så att leendet försvinner en stund är det ju bara att ta sig en chokladboll och låta sockerkicken sätta fart på gammelmamman...



The boss...

... is back!

Jag tänkte nästan ha rubriken "The bitch is back" men det kanske hade varit lite magstarkt

och riktigt så illa är det ju inte

Linn mår med andra ord mycke bättre idag

Så bra att jag t.o.m tog mig friheten att ringa in till KS i morse för att höra om vi verkligen behövde komma in och ta nya prover

Eftersom Linn var feberfri, hade sovit lungt, börjat äta & dricka så höll sköterskan med mig om att det har vänt för Linns del och att provtagningen inte kändes så akut

 Linn skulle förmodligen må allra bäst av att få ta det lungt hemma istället för att sitta i väntrummet på Astrid Lindgren och byta baciller med alla andra sjuka barn

Vart eftersom dagen har gått har jag blivit än mer övertygad om att det verkligen har vänt

- Mamma städa mitt rum!

- Mamma jag är hungrig!

- Mamma jag vill ha dricka!

- Mamma kom hit!

- Mamma läs en saga!

- Mamma måla med mig!

- Mamma baka en god kaka till mig!

Osv Osv i all oändlighet

I takt med att Linns energi återvände kände jag hur min energi fullkomligt sögs ur kroppen på mig

Efter en minst sagt jobbig fm där alltför mycke gått emot mig rann bägaren plötsligt över och när Paul var upptagen med jobb och inte alls hade tid över att säga några tröstens ord så...

... ja attans vad synd det blev om mig en stund

Men efter att ha gråtit en skvätt och stillsamt konstaterat för mig själv att det var nog bara de senaste dygnens oro som behövde pysa ut så kändes det genast lite bättre

När Paul lite senare ringde för att höra hur vi hade det så beklagade jag mig lite över den lilla damen

Paul kontrade då med frågan

- Vilken Linn föredrar du?

Den Linn dom lastar in i ambulanshelikoptern eller den Linn du umgås med idag?

Ja den frågan är ju lätt att svara på

- självklart föredrar jag mitt lilla envisa troll som är hyfsat pigg framför den lilla Linn som knappt orkade svara på tilltal i måndags...

Och,

ja by the way...

... Lillchefen beställde Drömmar så givetvis bakade jag en omgång drömmar

Smaksatte hälften av degen med kakao och hackde jordnötter

En en gång kunde jag konstatera att bakning är en alldeles ypperlig terapi för min del



Det behövs så lite...

...  för att göra någon glad

Ett litet sms, ett inlägg på FB, ett mail, en kommentar i bloggen eller bara ett kort telefonsamtal

- mer behövs inte för att göra någon glad

Efter gårdagens kaos o oro har jag idag en än gång fått bekräftat att jag omges av en underbar familj, släkt & o vänner

Under dagen har det fullkomligt ramlat in omtanke o kärlek från olika håll som lagt sig som bomull runt hjärtat på mig

För hur det än är, hur cool mamma jag än är när Linn är sjuk så...

... ja när allt skakas om och förvandlar tillvaron till kaos så är det oerhört skönt att

ha vänner som finns där och bryr sig,

Vänner som visar att dom tänker på en,

Vänner som talar om att dom finns där om det behövs

Även om det blev lite väl dramatiskt igår så förde det ändå något gott med sig

- jag påmindes om vilken tur jag har som omger mig med så många underbara människor

Det om något är en stor tillgång och lycka som borde vara alla förunnat

Jag skulle ju bara ringa...

... sjukvårdsupplysningen o fråga om råd

Fyrtio minuter senare satt vi i en ambulanshelikopter på väg mot Astrid Lindgrens Barnsjukhus

I söndags fick Linn penicilin mot sin infektion i tandköttet,

på em steg febern till 40.2 

En  feber som inte var riktigt lika hög under gårdagen men ändå höll sig runt 39 - 39.5 trots alvedon

Framemot eftermiddagen började Linn klaga på ont i nacken och eftesom feber i vanliga fall inte brukar innebära någon större förändring i Linns allmäntillstånd blev jag lite orolig eftersom hon var  riktigt seg o slö

Hon ville bara ligga på soffan, svarade nätt och jämt på tilltal

När hon till slut hade så ont i nacken att jag inte fick röra henne bestämde jag mig för att ringa sjukvårdupplysningen

Lång väntan som vanligt och jag tänkte väl att rådet jag kommer att få är det gamla vanliga

- avvakta

När jag väl kom fram och fick prata med en sköterska så blev det plötsligt liv i luckan

- Vänta lite, jag ska prata med 112...

Efter en stund kom hon tillbaka

- Vi skickar en ambulans, håll den här telefonlinjen öppen så att 112 kan nå dig...

Efter bara ngr minuter ringde en sköterska från 112 upp

- Vi har ingen ledig ambulans i närheten men det är en helikopter på väg, om du har möjlighet får du gärna gå ut och sätta på din bils varningsblikers så att piloten kan lokalisera er...

Någonstans där kickade nog adrenalinet in för min del, jag brukar verkligen inte bli vare sig hispig eller speciellt nojjig av mig men helt plötsligt kände jag paniken komma smygande så jag ringde in till grannen och undrade om hon hade lust att komma över och hålla mig sällskap vilket hon givetvis gjorde

Sen hände allt snabb, en ambulans dök helt plötsligt upp och snabbt som ögat fick Linn syrgas, en infart sattes och i samma veva landade helikoptern och det bestämdes att eftersom Linn skulle till Astrid Lindgrens Barnsjukhus så var det snabbaste att ta helikoptern nu när den ändå var på plats

Väl på AL blev det provtagning

Medans vi väntade på provsvaren gick febern ner lite, Linn piggnade till lite grann,

hon frågade t.o.m efter mat och blev riktigt förbannad när hon inte fick något att äta

Proverna visade på en rejält höd sänka men efter att ha undersökt Linn lite ytterligare och hört sig för med oss beslutade läkaren att vi skulle få åka hem och sen komma tillbaka på onsdag morgon igen för ny provtagning för att säkerställa att infektionen verkligen är på tillbaka gång

I dag är Linn lite. lite  piggare så helt klart går det åt rätt håll vilket känns skönt

Må vara att Linns favoritprogram just nu är "112 på liv & död" men jag föredrar att se det på TV istället att ha dom livs levande  i mitt vardagsrum...

Hur känns det...

... att ha kusiner ?

Den frågan fick min syster på sin FB-sida igår och hon svarade

- Det är fantastisk roligt! Som bonussyskon

Jag kan inte annat än att hålla med henne

Igår gav vi oss ut på en liten roadtripp Jag, Linn, Syrran & hennes familj åkte till mormor i Fjugesta

Vår kusin Lillan tittade ochså över och vi hade ett par supermysiga timmar tillsammans

Jag kan inte minnas när jag träffade Lillan senast,

kanske för sådär en 25 -30 år sedan?

"Förr" dvs när vi var mindre sågs vi betydligt oftare,

men sen tog vuxenlivet vid och bor man som vi då en bit ifrån varandra så är det lätt hänt att man tappar bort varandra där någonstans mitt bland jobb, barn, familj, vänner 

- kort sagt, vardagen räcker liksom inte till...

Men så en dag ville ödet annorlunda, vi hittade varandra på FB och helt plötsligt blev vi en del av varandras vardag igen

En liten kommentar här, ett litet gillande där, en stunds chattande när tiden räcker till och...

... ja så bestämde vi oss för att ta en tripp till mormor  och Lillan som bor hyfsat nära henne bestämde sig för att passa på att åka dit samtidigt som oss

Det var verkligen superkul att träffa Lillan igår och jag kan garantera att det inte kommer att dröja tjugo år innan vi ses igen

För det var precis som syrran svarade

- det är fantastisk att ha kusiner, som att ha bonussyskon!

Dom där åren som har gått spelade liksom inte så stor roll igår

Även om det verkligen var superlänge sen vi sågs och att det under alla dessa år har hänt hur mycke som helst i våra liv så fanns det ändå någon form av band mellan oss

- en härlig känsla av gemenskap,

Efter besöket hos mormor drog vi vidadare till kusin Madde som fyllde år o efter det en snabbis in till moster Lillemor & Åke bara för att säga Hej!

- samma sak där

*Long time no see*

Men "familjekänslan" fanns där ochså,

så gårdagen var verkligen en "tanka energidag" när må bra reserverna fylldes på till max vilket var välbehövlig

- Släkten är värst brukar man säga men ibland är släkten rätt mysig att ha



Ingen bulle i ugnen...

... och det är vi glad för

Men lite annat smått o gott har befunnit sig i ugnen idag

 Jag passade jag på att baka lite medans Linn var på förskolan,

vi ska hälsa på min mormor i morgon så det passade ju bra att baka lite fikabröd  att ta med mig

Lite vågat är det ju men jag testade ett nytt recept som jag hittade här

http://louisespis.blogspot.com/2010/05/strosselkaka-med-blabar-och-farskost.html

Min Strösselkaka ser ju inte på långa vägar lika god ut som hennes men vi får hoppas att den är ätbar,

om inte annat får vi väl dränka den med vaniljsås

- då slinker den nog ner

En kaka till kaffe måste man ju ha så det blev lite Kolasnittar ochså

Och när jag ändå var i farten så blev det lite matbröd

Frallorna tog jag med mig hem till Petra och antingen så var barnen superhungriga eller så var frallorna goda för det sa bar *poff* så var dom slut

- precis som det ska vara,

bröd är godast när det är alldeles färskt!



Det finns inga dumma frågor...

... bara dumma svar

I går när vi var i stallet satt Linn brevid Sessan som glatt mumsade på sitt hö

Linn tog upp några höstråna och lekte med och efter en stund sa hon

- Mamma hur smakar hö egentligen?

- Jag har aldrig ätit hö så jag vet inte... Prova får du se

Det sistnämnda sa jag lite skämtsamt med ett leende men Linn tog mig på orden

Hon stoppade ett höstrå i munnen och tuggade lite förstrött och konstaterade sen

- Det smakar skit helt enkelt, stackars hästar...

I Linns värld är allt så enkelt

*Hon frågar

*Får ett svar

* Får hon inget svar så undersöker hon saken

=

Ny kunskap

Jag kan bara gå till mig själv, det händer att även jag undrar över saker o ting

Har jag tur kan jag fråga någon eller kanske googla men oftast så lämnar jag det nog bara och låter frågan lägga sig i ide och vila tillsammans  med alla andra obesvarade frågor som jag aldrig orkat söka något svar på

Det är mycke sällan jag känner den där driften att söka reda på svaret och inte ge mig förns jag nått målet

Ibland säger Linn

- Pappa kan allt

Det kanske inte är riktigt sant men Paul kan lite om mycke´

eller rättare sagt Paul har lyckats behålla nyfikenheten och även lusten att söka reda på svaren till de frågor som dyker upp och jag hoppas verkligen att Linn blir som sin pappa

dvs att hon behåller sin vetgirighet, att hon inte ger sig utan envist fortsätter tills hon hittar svaret

Men det är klart,

äta hö kanske hon inte behöver göra....



Favorit...

... i repris!

Eller hur man nu ska uttrycka det

För sådär en femton år sedan dvs när Anna var 5-6år så älskade hon att mima till musik,

helst då till Aqua eller Spice Girls

Givetvis skulle mamma titta på denna eminenta scenshow som oftast bestod av att Anna

- gärna tillsammans med en kompis -

stod rakt upp o ner och mimade till "Wannabe" eller "Barbie Girl"

samtidigt som dom sakta gungade lite lätt på kroppen

Som mamma förväntades jag applådera och sen hänfört sucka

- Åååååå vad ni är duktiga...

Och, ja det tyckte jag väl

- i allafall de tjugo första gångerna men sen kan jag ärligt erkänna att min entusiasm sakta försvann och förvandlades till en enda stor gäspning, vilket jag givetvis aldrig visade som den goda mor jag är

Igår kväll insåg jag att tiden går men barnens lekar består

När jag slog mig ner i soffan för att se på TV passade Linn på att rigga sin CDspelare, dra på sig lämplig utstyrsel och sen köra järnet

Enda skillnaden igårkväll jämfört med för 15år sedan var att Spice Girls och Aqua bytts ut mot Eric Sade, Timotej och AinBuskSingers och att scenshowen nu var betydligt livligare än det stilla gungandet som Anna framförde

Linn dansade runt i hela vardagsrummet

- mest framför TVn -

Något tyst mimande var det inte heller tal om utan "Jag mötte Lassie" och "Kom" varvades med "hemgjord" engelska till "Man boy"

Det lilla livet nöjde sig inte med att publiken klappade händerna o jublade utan hon krävde även att publiken deltog i sången

Så, ja nu ser jag framemot att få avnjuta ( ? ) ännu en period med

- Mamma titta på mig nu när jag sjunger...

Visst kommer jag att titta och visst kommer hjärtat att bli varmt precis som för femton år sedan och jag kommer både applådera och jubla

Men jag sticker inte under stol med att jag förmodligen inombords kommer att gäspa käken ur led och använda tiden till att tänka ut vad vi ska ha till middag, vad vi ska göra till helgen osv

Men framför allt kommer jag nog att fundera över varför ungen inte vill mima till Ulf Lundell eller Winnerbäck?

Jag menar, det hade ju varit det ultimata tt få titta på sin älskade unge som dansar loss och samtidigt höra bra musik

Timotej och Eric Sade känns väl inte riktigt som min typ av musik direkt...









Egentligen borde jag...

... vika lite tvätt

Eller ta tag i några av alla de måsten som alltid ligger på lur

Men måsten är ju så himla tråkiga så jag bestämde mig för att baka lite istället

Bristen på smör gjorde att det fick bli matbröd

Provsmakade precis en rykande färsk fralla och den smakade riktigt riktigt gott gott

Recept?

Ehh...

Jag började med en surdeg på grahamsmjöl och sen blev det liksom "man tager vad man haver" dvs lite rågsikt, olja, russin, salt, brödkryddor, vetemjöl...

Alla borde...

... få börja dagen med en kram

När Linn kom till förskolan i morse kom hennes kompis E direkt fram och gav Linn en kram

Det värmde mitt hjärta och jag såg hur glädjen spreda sig i Linns ansikte

Tänk om vi alla fick en varm välkomnande kram när vi kommer till förskolan, skolan eller jobbet

- så mycke gladare vi

 skulle bli och det vet vi ju alla att glädje smittar av sig så i förlägningen skulle ju tillvaron bli så mycket trevligare och gladare för alla parter

Så...

... krama din omgivning lite mer eller prova den enkla

- Le mot världen och världen ler mot dig

För näst efter vinterkräksjukan så tror jag att ett leende är det som är mest smittsamt

Alla hjärtans dag...

... är som alla andra dagar i den här familjen

Dvs inte något vi firar, lika lite som vi firar Mors dag eller Fars dag

För mig är dagar som dessa inget annat än komersiella jippon

Själv föredrar jag att en helt vanlig tisdag ge mina älskade en liten present bara sådär för att jag kände för det och inte bara för att det ska vara så

...Jag hade satt en surdeg igår och idag när jag skulle baka ut den så fick jag lusten att göra hjärtformade frallor

När dom sen var gräddade o färdiga så fick jag ingivelsen att jag skulle sprida lite kärlek omkring mig så jag packeterade några frallor lite piffigt och hängde en påse på grannens dörr

Att döma av grannens telefonsamtal alldeles nyss så var det en uppskattad gest

Men ok, lite dubbelt blev det ändå för min del idag men jag försvarar mig med att jag hade gjort likadant även om det hade varit en helt vanlig tisdag i november...

Hjälpen finns...

... närmare än man tror

Hur man kommer i kontakt med dektetivbyrån?

Vet inte riktigt men ett hett tips är väl att ställa sig vid anslagstavlan som sitter vid postlådan här i området

- kanske smyger detektiverna förbi där ibland....



Lång dag...

... leder till TVsoffan

Nu börjar jag känna att dagen tar ut sin rätt

Inledde dagen med att jobba 7:30 till 15:30

- solen sken från en blå himmel, snön gnistrade & knarrade och jag hade en riktigt trevlig runda så varför klaga?

Näe jag kom hem hade Linn sin kompis Engla här så det är ju bara att räkna ut att det var full rulle och max pådrag som gällde, ingen rast o ingen ro här inte

När det började dra ihop sig till middag bestämde vi oss för att åka ner till pizzerian och givetvis fick Engla hänga med

Det var riktigt mysigt att se hur kul & spännande tjejerna tyckte att det var att gå på pizzeria tillsammans

Linn som i vanliga fall är väldigt varm av sig och brukar slita av sig så mycke kläder som möjligt behöll både mössa & jacka på

Engla hade ju sina kläder på sig så varför inte liksom?

Pizza med ost & skinka skulle dom ha, varsin 1/2 cola stod ochså på önskelistan och...

... ja det är ju lördag så varför inte?

Innan alla sockerpoliser får skrämselhicka så kan jag berätta att båda tjejerna tog sina flaskor med sig hem

- med mer än hälften av innehållet kvar!

Nu ska jag sjunka ner i TVsoffan och moffa lite smågodis, sticka på en mössa och slötitta på melodifestivelen så att jag har något att gnälla på

Ni vet hur det är 

- fula kläder, tråkigt underhållning men framför allt dåliga låtar....

Eftersom jag tror...

... att det är med snöskottningen som  med så mycke annat

Så bestämde jag mig för att ta några bilder och föreviga resultatet av mitt skottande
Jag vet ju att Paul kommer att ställa sig och skotta när han kommer hem från jobbet och därmed förvänta sig att jag sen ska göra vågen och komma med berömmande små ord

För även om jag har skottat lite nu mitt på dagen så är det ju inget jämfört med hans skottande...

... ungefär som när Paul är ensam med Linn

Även om jag så har varit hemma med en sjuk Linn en hel vecka och han sen är ensam med henne ett par timmar så är det under just hans timmar som hon har varit som mest krävande

"Det låter stor när katten skiter smått..."

Brukade en fd arbetskamrat säga ibland när jag blev galen på en annan kollega som alltid fick det att låta som om hon gjorde allt medans vi andra bara satt på våra rumpor

Och visst är det väl så, en del är helt enkelt duktigare på att tala om vad dom gör medans andra är mer tystlåtna och gör sitt i det tysta...

Jag kommer givetvis att berömma Paul när han ikväll suktar efter lite "Å vad duktig du var som skottade..." sen kommer jag att sätta mig här vid datorn och titta på mina bilder från idag och tänka

- Jag har minsann ochså skottat idag...

*pilutta dig*

Nattens och fm´s oväder...

... drog vidare

Himmlen blev blå och solen tittade fram så Linn och jag bestämdes oss för att gå ut en stund

Mycke snö hade det kommit, eller rättare sagt mycke snö hade drivit in på tomten

Någonstans därunder finns våran trappa så det var bara att grabba snöskyffeln och börja skotta

Linn roade sig med att busa runt i snön medans jag skottade på









Idag...

... snöade vi inne

Riktigt busväder utomhus så jag bestämde mig för att det var en innedag idag

Linn var dock av en annan uppfattning och gick ut en stund och lekte i snöyran

Linn var ute och lekte ett bra tag vilket förvånade mig,

hon älskar att vara ute men att vara ute helt solo brukar inte vara hennes pryl direkt

Medans Linn var ute och busade i snön satte jag en deg

Beslöt mig för att testa ett för mig nytt recept och valet föll på kalljästa frallor

Linn kom in lagom tills det var dags att pensla frallorna innan dom skulle in i ugnen och givetvis ville hon vara med på ett hörn

Det färdiga resultatet?

Linn vägrade att smaka eftesom hon för dagen inte gillar frallor

Paul smakade...









... och jag tror att han gillade dom

Eller rättare sagt jag är övertygad om att han gjorde det eftersom hans kommentar var

- Det godaste du har bakat på länge, dom kvalar helt klart in på topp 5 listan