... kan skratta åt sig själv
Läkarbesök för min del idag, dags att göra ett ultraljud på hjärtat
Läkaren som skulle utföra detta såg grymt bra ut så det kändes väl sådär att strippa av sig allt på överkroppen och ta plats på bristen
I såna lägen är det liksom bara att gilla läget och rabbla mantrat
"Det är hans jobb... han har säkert sett värre saker i sitt liv... Det är hans jobb..."
Efter en stunds tittande konstaterade han
- Ja, en del av ditt hjärta är ju lite förstorat men det är inget som vanligtvis ska påverka något...
- Men det är ju just för att jag har problem som jag är här
- Ja... det har du rätt i... svarade han och skrattade
F´låt om jag är lite grinig men om jag vore besvärsfri så hade jag väl knappast fått en remiss till ett hjärtUL
Eller det kanske är sånt som görs per automatik nu i februari för att säkerställa att alla svenska hjärtan är i topptrim inför alla Hjärtans dag?
Eftersom jag ska tillbaka och göra ett arbetsprov nästa vecka så bestämde han sig för att avvakta resultatet av det innan han fortsatte utredningen
Innan jag skulle gå kom nästa fråga
Innan jag skulle gå kom nästa fråga
- Snarkar du?
- Jag vet inte... men min man och min dotter påstår det så... ja jag snarkar nog...
Då bestämde han sig för att skicka ett snabbt svar tillbaka till läkaren på VC för att be honom remittera mig vidare till "sömnutredning" för att kolla om/hur många andningsuppehåll jag har varje natt...
... för mig känns det ju lite som en omväg att gå via VC men men det är så lite man förstår här i livet
Jag bara lutar mig tillbaka och inväntar nästa steg, jag har gått på halvfart så länge att jag glömt bort hur det är att känna sig pigg & frisk så vad gör väl ett par veckors väntetid hit eller dit i det stora hela?
När vi satt oss i bilen och var på väg hem kom Linn på att hon var törstig, ja så törstig att hon nästan höll på att dö
Som den ansvarsfulla moder jag är så svängde jag in på Statoil för att köpa en dricka till det arma törstande barnet
Väl i kön där konstaterar Linn högt och ljudligt
Väl i kön där konstaterar Linn högt och ljudligt
- Mamma jag har faktiskt inte fått någon lunch idag, jag vill ha korv.... korv med mos.... ja två korvar måste jag ha
Ansvarsfulla mamma? Hmmm får nog ta tillbaka det, klockan var strax efter tre och ungen hade helt rätt
- jag hade missat att ge henne lunch, kan det kanske ha berott på att vi åt frukost vid elva tiden?
tur att statoil finns. önskar dig lycka till med kommande läkarbesök. kram
SvaraRaderaTack
SvaraRaderaJa Statoil blev helt klart min räddare i nöden *s*